Helios är personifieringen av solens gud i grekisk mytologi. Notera att den grekiska guden Apollon betraktas som solgud, fast skillnaden är att Helios är själva personifieringen av solen på samma sätt som Poseidon är en havsgud medan Pontos är personifieringen av havet.
Helios sammankopplas således med solen och myten tecknar en metaforisk bild över solen som dragen av fyra hästar farande fram i en gyllene vagn över himlavalvet. Färden började då Helios steg upp ur världshavet (Okeanos) på morgonen och ändade på kvällen i motsatt väderstreck i samma hav. Kvällen skänkte honom vila innan han under natten seglade tillbaka på havet.
Enligt gudarnas stamtavla var Helios son till titanerna Theia och Hyperion (Hyperion var för övrigt en tidigare solgud). Hans syskon är Eos (Gryningen) och Selene (Månen). Själv förälskade sig Helios i havsnymfen Klymene som födde honom sju barn: heliaderna.
Helios tillbads särskilt på Rhodos, som döpts efter solgudens hustru, där den jättelika kolossosstatyn föreställande solguden stod innan den förstördes i en jordbävning.
Hans andra namn, Helios Panoptes, betyder ”den allseende” på grekiska. Helios har även givit namn till grundämnet helium eftersom det är en av de viktigaste beståndsdelarna i solen.
Helios var solens gud, men även havrens väktare samt gud över gåvan att kunna se. Han bodde i ett gyllene palats som låg i jordens östra delar i den stora floden Okeanos som omgav världen.
Källa: sv.wikipedia.org